Appademin
Appademin vill hjälpa forskare på GU med teknikutveckling i allmänhet och apputveckling i synnerhet. Avdelningen för människa datorinteraktion har lång erfarenhet av att designa och bygga olika digitala tjänster, såsom mobila applikationer och verktyg för datainsamling och dataanalys. Appademin vill göra den kompetensen tillgänglig för andra, för att möjliggöra teknikanvändandet bland forskare på GU. Vi lever i en värld som blir allt mer digitaliserad, och med appademins hjälp kan även forskare utan erfarenhet av utveckling av digitala tjänster nyttja kraften i digitalisering.
Hur gör vi?
Första mötet är gratis
Vi börjar litet
Vi utvecklar agilt
Vi släpper app
Vår process
Ta kontakt med oss för ett initialt möte om hur vi kan hjälpa dig! Vi kan dels bistå med rådgivning kring tekniska utveckling eller vilka digitala lösningar och möjligheter som finns för ett forskningsprojekt eller verksamhet. I det initiala mötet diskuterar vi om ni vill gå vidare med förstudie och kanske börjar planera för utveckling.
Ett initialt möte är gratis.
Ibland vill man få en idé om vad som skulle vara möjligt. Vid förstudiearbete lägger vi de första 16 timmarna på att tillsammans med er ta fram en allra första skiss på en digital lösning. Tex kan det handla om en skiss på mobil applikation, eller en första version av en hemsida.
Efter ett första möte, och en eventuell förstudie, kan vi hjälpa till att ta fram den digitala lösningen som behövs. Vi jobbar alltid agilt, och alltid med korta iterationer. Det betyder att ni kommer vara inblandade genom att kontinuerligt ha insyn i vad som tar form, för att kunna vara med och styra så det blir så som ni tänkt. Även om vi också är forskare, är vi inte domänexperter. Men det är ni. Det är därför viktigt att ni själva är aktiva under utvecklingen.
"Vad händer när man är klar?" Med digitala verktyg blir man oftast inte klar. Den digitala produkten är en levande produkt som behöver underhåll. Egentligen slutar inte utvecklingen, men forskningsprojekt är ofta av sådan natur att ett digitalt verktyg tas fram inför att en studie drar igång. Så vad händer då när studien drar igång? Då kan vi hjälpa till att se till att datat kommer in som det ska, att verktyget inte slutar fungera. Men vi kan också hjälpa till att processa datat så att det går att använda till analys.
Om in har en projektidé och behöver någon som kan bygga något, så kan vi även vara med som projektpart. Att ha med en partner med forskningserfarenhet gynnar hela projektet, då det sällan är en rak väg mellan idé och system – på samma sätt som det sällan är en rak väg forskningside och genomförd studie.
Exempel på projekt
Vilka är vi?
Jag är en Universitetslektor i interaktionsdesign intresserad av att förstå och modellera beteenden samt att stödja människor genom användning av teknik. För det ändamålet forskar och utvecklar jag artefakter som är digitala och/eller fysiska och använder AI- eller CI-tekniker och interaktionsdesign. Jag bygger och arbetar med social robotik, spel och spelteknik, appar och art(efacts). Jag är alltid angelägen om att arbeta i skärningspunkten mellan konst, teknik och vetenskap och utforska vad nya designutrymmen kan utvecklas.
I am a Marie Skłodowska Curie alumnus, currently working as a senior lecturer at the University of Gothenburg for more info visit https://vasilikimylo.com/
Background
Design technology for motivating people with chronic conditions to live a healthy life (behavior change).
Participatory design with People with MS for a fatigue management app and Spinal Cord Injury for calory burn and condition-specific tracking.
Interpretation and integration of behavior change theories into designs for technology.
Alexandra Weilenmann is a Professor of Interaction Design at the Department of Applied IT, where she leads the HCI Collegium and serves as Program Manager for the Master’s Program in Human-Centered AI. She conducts interdisciplinary research on the social impact of digital technologies, focusing on how they shape social interactions and daily life. With 25 years of expertise in Human-Computer Interaction and mobile communication, her work has garnered international awards and extensive media coverage, bridging academia, policy, and practice to address pressing societal challenges.
Mattias Rost är universitetslektor i Interaktionsdesign, och avdelningschef för KLIK - Kognitionsvetenskap, Lärande och IT, Interaktionsdesign, och Kommunikation. Han doktorerade på Mobile Life Centre, ägnade 4 år som postdoc på University of Glasgow, och har arbetat som digital strateg på digitaliseringsbyrån Iteam. Han har lång erfarenhet både i industrin och inom akademisk forskning. Hans forskningsintressen innefattar mobil kommunikation och interaktion, digitalt välmående och hälsa, och mindfulness. Hans generella forskningsmetod består i att designa, utveckla, och studera teknik i användning.
Sebastian Andreasson has worked as a research engineer at the University of Gothenburg for the past four years, bringing a background as an IT consultant and developer. Previously, he co-founded a tech startup focused on a livestreaming app and has experience releasing several apps across various platforms. With extensive expertise in digital systems, he now dedicates his efforts to developing and optimizing technical solutions for human-computer interaction within research projects, where he combines practical innovation with in-depth technical knowledge.
Bakgrund
Det är vanligt att forskare från olika discipliner vänder sig till oss med funderingar kring olika digitala inslag i sina forskningsprojekt. Pådrivet av samhällsutvecklingen och appens centrala roll i mycket av vår vardagliga IT-användningen har det blivit allt mer vanligt att forskare vill inkludera en app i sin forskning på något sätt. Vi får frågor från forskare som vill ha hjälp med att bygga en app som en del i ett projekt, men också frågor om huruvida det finns redan färdiga lösningar att använda istället. Utan kunskap om hur man faktiskt designar, kodar och implementerar digitala lösningar så är det väldigt svårt att veta hur komplext eller enkelt det är att bygga olika saker. Den till synes enkla frågan “vad kostar en app?” kan därför vara väldigt komplex och kräva en hel uppsjö följdfrågor. Utan kompetens inom detta är det dock näst intill omöjligt att ens veta vilka de följdfrågorna är – följdfrågor som också är de som kan svara på om det är möjligt att bygga det man vill.
Att utveckla appar i forskningssammanhang behöver inte vara samma sak som att bygga en app på beställning. Vid framtagning av en app, görs en mängd avvägningar längs vägen. Dessa har ibland påverkan på forskningen där appen kommer användas. Det är därför viktigt att designprocessen sker i samråd med de forskare som har insyn i projektet. För att veta när detta uppstår krävs dock erfarenhet av att jobba med den typen av utveckling. Detta är något vi har stor erfarenhet av på avdelningen för människa-datorinteraktion.
Vi erbjuder därför vår expertkompetens inom apputveckling och andra relaterade frågor för att vara ett stöd för forskare från andra discipliner att kunna nyttja möjligheter som erbjuds av att kunna bygga nya applikationer och tjänster.